Species that have a high degree of specialization and poor dispersal ability can be more prone to extinction than more generalist species and good dispersers. How these species traits affect the viability of populations is dependent on landscape factors,such as isolation and connectivity. Additionally, interactions between species (e.g. symbiosis), and how these interactions vary spatially and temporally can have a large impact on populations. When the range and habitat areas of a species continuously decrease, management strategies are often needed if the species shall be able to survive.

This report is a result of a first survey of Halland?s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring.

Rapporten är en analys av inventeringsdata på bibagge (Apalus bimaculatus) och vårsidenbi (Colletes cunicularius) från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Naturvårdsverket har utformat ett åtgärdsprogram för bibagge då den är upptagen på rödlistan som nära hotad (NT). Bibaggen är en brandgul skalbagge som man finner i blottade, solexponerade, sandytor där dess värdart vårsidenbiet lever. Bibaggen är nämligen boparasit på vårsidenbiet. Endast under parningstiden, några få veckor i slutet av mars och början av april, är bibaggen aktiv ovan mark.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.